Bortskämda barn & uppfostran
Vi ska definitivt sträva efter att inte skämma bort vår lilla Pixie, visst är hon vårt allt lilla prinsessan, men man gör henne ingen tjänst om man skämmer bort henne på fel sätt. Jag hoppas att vi har styrkan att inte ge henne grejer då hon tjatar. Visst kan hon få nån pryl nån gång ibland bara så där, men då är det en överraskning & inte när hon tjatar om det. Detta kommer absolut att göra att hon kommer uppskatta jul, födelsedag, möjligtvis namnsdagar mm betydligt mycket mer än ett barn som har förmågan att tjata sig till prylar titt som tätt. Detta gäller även i hemmet, hon ska då inte bestämma vad som ska lagas till mat om dagarna, vi kommer fortfarande att göra en veckomatlista som vi gör nu. Självklart kommer vi ju inte laga något som hon absolut inte äter. Men när maten serveras så ska det också ätas, & detta innebär inte mackätning en timme senare för att man inte ville äta just den maten som lagades.
Jag hoppas att våra "regler" kommer att gälla även hos farmfor/farfar, mormor och morfar mfl. Pixie ska inte vilja åka till far eller morföräldrar för att hon vet att där får man presenter eller godis eller glass mm. Hon ska vilja åka dit för att hon vill träffa och busa med dem. Det måste ju kännas konstigt från andra hållet med man vill väl inte "köpa" sitt barnbarn bara för att hon ska komma & hälsa på? Jag minns själv hur det var när jag var liten, jag fullkomligt älskade att åka till min moster för att där gjorde vi såå mycket roliga saker, vi gjorde gipsfigurer, vi kladdade med fingerfärg, vi pysslade och gjorde så mycket roliga saker. Eller som när vi åkte och hälsade på farmor & farfar, de hade badkar & inte vi & jag fick ofta bada där och det tyckte jag va så roligt samt att farmor hade världens roligaste klädkammare med massa roliga scarvsar, hattar mm som jag kunde klä ut mig i. & en stor knapplåda med massa knappar i jag alltid fick leka med. Jag älskade att åka dit för det var så roligt, vi bakade och gjorde roliga saker tillsammans inte för att jag visste att jag fick massa prylar eller godsaker.
I dagens samhälle ser man tyvärr detta alldeles för ofta, små små barn har mobiltelefoner, egna tv-apparater, tv-spel mm. När fick jag mobil? I 9:an eller gymnasiet kanske? Egen tv var nog ung i samma veva. Barn vägrar äta mat för att de vet att det tom ibland får godis istälet. De ska ha prylar hit & dit & skriker tills de får dessa. Fick höra en historia härom dagen om en 4-åring som alltid fick presenter, dyra dessutom varje gång denne träffade sin mormor & morfar. När han sedan inte fick några grejer undrade han vart presenterna var? När denne sedan fick ett syskon & när han fyllde år var han sååå arg när denne fick presenter att han stal varenda paket, för att det alltid var han som fått grejer. Ska det vara så? Nr 2 alltså lillasyskonet har aldrig blivit "bortskämd" & beter sig inte som sin bror, dessutom är han ju nr 2 och de blir oftast inte överösta med presenter som oftast nr 1 blir.
Jag hoppas verkligen inte om det nu blir fler syskon att när denne fyller år att Pixie då ska få "tröstpresenter" hon måste acceptera att det är hennes bror/syster som den dagen fyller år & att den då får presenter & inte hon. Hon ska ju inte tro att hon har födelsedag varje gång någon annan fyller år. Så funkar det ju inte.
Detsamma tycker jag även gäller i vardagen, vi i vår familj satt alltid & åt vid matbodet, vi fick då aldrig sitta & äta framför tvn eller i vardagsrummet. Inte ens på fredagar eller lördagar. Det hände ALDRIG med andra ord, vi visste att det var vid matbordet man åt & ingen annanstans därför va det aldrig något som helst tjat om att sitta någon annanstans. Likaså med godis, vi fick enbart godis på lördagar, med möjligt undantag vid kalas & dylikt, men om jag inte missminner mig så sparade vi nog det till lördagar. Samma sak gällde med sovtider, även om mina föräldrar tom tjatade på mig för att vara uppe längre ibland som vid nyårsaftonar mm. Men för mig fanns det ingen annan tid än 18.45 direkt efter "Björnes" & så var det jämt. Det var ju förstås min egen regel, men tror inte mina föräldrar var arga för det! De fick väl däremot kämpa med min bror som inte alls ville sova om nätterna, där var sömnen definitivt senare än 18.45. Pixie behöver väl kanske inte gå & lägga sig kvart i sju om hon inte vill förstås, men senare än 20.00 tycker jag absolut inte att det ska vara. Hon ska ju trots allt orka upp till dagis om morgonarna. Regler kommer även att finnas om iordningplockning på rummet mm, stökar man till så får man också städa. Hon ska inte tro att någon går och städar efter henne för så funkar det absolut inte i vuxna livet. Visst kan man hjälpas åt men man ska inte tro att man kan stöka hur som helst & sen städar mamma. Inte har man en mamma som städar åt en hela livet! Inte vad jag har upplevt iaf. Jag har iaf lärt mig mycket av att få "reda mig själv" Städning & organisation är absolut inget problem för mig & det är jag såå glad över.
Jag hoppas att dessa "regler" kommer att funka & accepteras av alla, jag har ju trots allt mått bra under min uppväxt åtminstone när det gäller dessa bitar. Så det gör garanterat Pixie med.
Du är klok som en BOK Josse! Exakt såhär ska det vara!! Äkta kärlek sitter inte i en barbiedocka.
Nä visst är det så! Ja visst är jag klok, hoppas bara att jag lyckas tämja min lilla fis väl utan att hon får sin vilja igenom alltför ofta! Tänkte hälsa på dig idag, men blev sååå stressigt så vi hann inte! :( kommer en annan dag! Kram